Investeringar handlar uteslutande om risknivå, med det är inte säkert att minimerad risknivå och maximerad vinstchans räcker för att trigga mitt intresse.. När jag investerar idag gör jag det utifrån risk – benefit men också till viss del med läropengar.

De bästa investeringar är egentligen gjorda via eget entreprenörskap med tid och engagemang som del av investeringen. Men man kan inte vara överallt samtidigt, så för att bredda investeringsportföljen får man också tänka brett. Vid återflytten till Sverige bestämde vi att inte investera i annat än i nya metoder och delad risk tillsammans med andra likasinnade. Valet var inte svårt efter introduktion och intelligent diskussion med grundarna av Stockholms Affärsänglar. Erfarenheter bland delägare och investerare tillsammans med utvärderingsmetoder, vad vi kallar urvalsmetodik, av ventures används som investeringsbeslutsunderlag. Urvalmetodiken är baserad efter Best Practice Venture Capital-strukuren som startade i Silicon Valley på 70-talet. Vi lägger till väl genomtänkt finansieringsstruktur baserat på venturens bakgrund, utveckling, nåbara milstolpar för t ex optionsinlösen. Vid flertalet investeringar öppnas en intern syndikeringsinvesteringsmodell till delägare som ett kontant komplement till slutliga investeringsbeloppet.

Högriskinvesteringar handlar om att investerat belopp kan förloras utan att man påverkas drastiskt och utlöser (livsextensiella) utmaningar.

2010 träffade jag Daniel och Arno, grundarna av FundedbyMe. Med inlevelse berättade de om sina idéer och jag berördes av deras historia. Vid mötet bodde jag fortfarande i USA och kunde inte agera som investerare. Reward based funding var inget nytt för oss men introduktioner av grupp-, och syndikeringsinvesteringar möttes med stor tveksamhet och skepsis av de inbjudna. Jag påmindes direkt om anledningen varför vi flyttat från Sverige 17 år tidigare: ”Har någon annan gjort detta?!” och ”Varför tror du att du ska lyckas med något som ingen annan provat..?” var återkommande kommentarer under och efter möten.

I min värld måste innovationen eller ventures beröra! Vilket innebär att allt inte är för alla. De som sedan säljs måste lösa en utmaning eller ett problem, vara till någon form av nytta eller bara vara en skitsmart vardagslösning. Ju enklare desto bättre, egentligen, ofta kan nog enkelhet skrämma. Tanken att någon annan måste ha gjort detta innan är sannolika käppar man sätter i sitt eget hjul.

Läropengarna då? Det är absolut irriterande för humöret, p g a tiden det kostar och för utläggen som känns onödiga.  Men om man vänder på det och säger till sig själv: OK, med facit i hand och med den informationen du har nu, hur ska du agera framåt? Man kan ju önska att man snart ska vara fullärd och att lärandet ska ta slut, men då tänker jag på påståendet ”the more you know the less you know”. Desto mer du får lärdom av desto mindre vet du. Det påståendet gör att jag ser erfarenheterna i ett annat ljus. Och eftersom jag tror på att ”mätta mun efter matsäcken” brukar det gå ganska bra även då det enda jag fått ut av en investering är en massa kunskap.

Det här är hur jag gör och jag påstår inte att det är hur andra tänker eller agerar men det funkar för mig, just nu.